Månad: juli 2023

Vikten av att välja fokus

Som coach, föreläsare och förändringskonsult pratar jag mycket om vikten av att välja sitt fokus. Klyschan “det är inte hur vi har det, utan hur vi tar det“ är verkligen ingen klyscha, – utan hard core verklighet!

Som jag skrivit och poddat om, förmodligen många fler gånger än jag kan minnas, så handlar det mesta i livet om hur vi förhåller oss till det vi erfar, upplever och går igenom. Hur vi fokuserar på daglig basis. Hur vi väljer att fokusera. Många ser det inte som ett val vi ens kan göra och är därför långt ifrån att förstå vikten att faktiskt välja att välja sitt fokus.

Jag hade en klient för många år sedan som inte var medveten om hens blixtsnabba fokus i negativ riktning, – vad det än gällde. Hen hade en fantastisk förmåga att snabbt som attan sortera bort allt positivt, för att kunna highlighta och landa i att se på saken ur ett negativt perspektiv. Det min klient inte var medveten om innan hen kom till mig, är att vi faktiskt har ett val gällande hur vi VÄLJER att fokusera! Och att vi behöver vara väldigt medvetna och ihärdiga gällande det valet.

Min klient var inte ens medveten om sitt fokus

Eftersom min klient aldrig innan arbetat med att bli medveten om sitt eget fokus, så blev det en stark insiktsresa att gå på coaching hos mig. Och ju fler insikter hen fick, desto fler förbättringar upplevde min klient i sitt liv!

RAS filtret både hjälper och stjälper

RAS filtret eller Reticular activating system som det är en förkorting för, är ett filter i hjärnan som man förenklat kan säga hjälper hjärnan att spara energi. Det tar bort ovidkommande information för att hjälpa hjärnan att hålla fokus på det som vi säger är viktigt.

Några vanliga enkla exempel på hur RAS filtret fungerar är om du t ex fått veta att ni är gravida, då ser ni plötsligt kvinnor överallt med gravidmage. ALLA verkar gravida! Har du bestämt dig för att du ska köpa en ny bil och vill ha en färg som du inte sett så många ha, – säg orange. Nog kryllar plötsligt hela staden av orangea bilar. Känner du igen det? RAS filtret hjälper oss att se den information som bekräftar det vi har vårt mesta fokus på.

RAS filtret och min klient

Så vad har detta att göra med min klient som jag beskrivit ovan? Jo, hen var så fokuserad på att se livet och allt där i genom ett negativt filter, vilket gjorde att hen berättade för sitt RAS filter vad det skulle sålla bort (alltså allt som inte bekräftade den valda fokuseringen) och lyfta fram det som hen berättat för sin hjärna att det var viktigt. (att se allt negativt )

Detta gjorde att personen i fråga fastnade i sin negativa fokusering. Dessutom eftersom RAS filtret filtrerade bort allt som var positivt och kunde “hota” den implementerade negativa fokuseringen. Jag skriver “hot” eftersom det går åt mer energi att förändra sitt fokus och börja tänka i nya banor – än att bibehålla det fokus man redan lärt hjärnan att ha. Och hjärnan är en överlevnadsmaskin som har som enda fokus – att få oss att överleva.

Om vi har ett för oss gynnsamt fokus är det ju fantastiskt att RAS filtret kan hjälpa oss att filtrera bort ovidkommande saker. Då hjälper det ju oss. Men när vi har fastnat i negativa loopar. Och lärt vår hjärna att det är sättet vi ska se världen på. Då stjälper det oss. Och eftersom det hjälper hjärnan att sortera bort allt det som kan påverka hjärnan i en ny för oss mer positiv riktning.

En av anledningarna till varför självmedvetenhet är så viktigt

Detta är en av de många anledningarna varför det är så viktigt att bli medveten om sitt mesta fokus. Men också medveten om hur styrda vi är av våra rädslor som många gånger är helt ogrundade. Medveten om våra tanke, känslo och handlingsmönster.

För OM och när vi inser att vi behöver ta upp en fight med hjärnan. Och vårt reticulära aktiveringssystem för att bryta en nedåtgående negativ tankespiral. Då behöver vi vara mer motiverade än hjärnans programmering är stark. Det vill säga, vi behöver upprepa ett nytt sätt att tänka. Vi behöver öva på ett nytt fokus och nytt förhållningssätt tillräckligt länge och ihärdigt. För att detta ska sätta sig i ryggraden på oss. Och bli det som hjärnan vill “skydda” och hålla  fast vid – istället!

Så, min fråga till dig är

Väljer du ditt fokus? Ett fokus som gagnar dig. Eller har du över tid “hamnat” i negativa tankeloopar utan att märka det? Och nu känner att du har fastnat i en negativ spiral, precis som min klient hade gjort?

Om du inser att du är i närheten eller spot on i min beskrivning av min klient. Vill jag varmt rekommendera dig att ta ett medvetet steg i en ny riktning! Behöver du min hjälp,  hittar du mina kontaktuppgifter här.

Från utbränd och kanske även oinspirerad huvudfoting som kostar företaget och samhället pengar – Till en harmonisk person och medarbetare som trivs på jobbet, med sig själv,  är i en mental och emotionell balans och älskar att vara en aktiv del av företagets väg till framgång.

Tänk om det fanns en annan väg från utbränd till harmonisk, – finns en annan väg,  än den som använts hittills där detta är möjligt! Från utbränd till harmonisk. Skulle du vara intresserad?

Jag tror att jag behöver börja med att förklara vad jag menar med huvudfoting.

En huvudfoting menar jag är en person som är mest i sitt huvud och har skurit av kommunikationen mellan hjärta och huvud. Mellan känsla och tanke. Som tänker rationellt och strategiskt och som helt ignorerar om hens hela inre känslosystem larmar med hög signal att något känns generalfel – den rationella tanken till trots. Från utbränd till harmonisk

En huvudfoting känner inte efter. I alla fall inte på ett sätt som är nödvändigt för att vara sunt. En huvudfoting gör det som krävs. Ofta med en känsla av att inte ha något val. Ofta till en hög kostnad i längden, eftersom det lätt till slut leder till utbrändhet om vi kör över vår inre kompass igen och igen. Från utbränd till harmonisk

Från utbränd till harmonisk

Kraven på jobbet och i samhället ökar ständigt och vi jobbar hårt på att möta dem.

Så hårt att många människor faktiskt går sönder. Vi är skapade för att jobba hårt, men om vi inte får återhämtningen vi behöver parallellt med det hårda arbetet börjar det slita på det mänskliga systemet. Vår konstruktion som människor ser likadan ut idag som den gjorde från början och det är bland annat det som ställer till det för oss, då vi beter oss som om vi utvecklat nya system, organ och funktioner i kroppen.

Vi är konstruerade för att mäkta med ett stort stresspåslag (kamp eller flykt) där hela systemet mobiliserar kraft både kemiskt och kognitivt för att möta den annalkande faran. Sen behöver kroppen gå ned i sparläge för att återhämta sig. Här går det snett på de flesta flanker i vårt moderna samhälle.

För att förutom det som kräver att kroppen går i kampberedskap, ska vi medan ångan är uppe även vara ”on top” i ett antal andra livsnödvändiga saker. Som familjelogistik, hänga med i alla mail från jobb, skola och diverse idrottsaktiviteter om man är förälder. Träna, ha ett socialt umgänge. Hänga med i samhällsdebatten, lyssna på poddarna alla pratar om. Se nyheterna för att vara uppdaterad. Ha egentid. Vara aktiv i sociala medier. Nätverka, ha tvättstugan, städa, tvätta OCH vara en läcker partner eller en läcker potentiell partner.

Stress är inte orsaksrelaterad för vårt kroppsliga system, vilket betyder att kroppen vet inte om, om det är en inre stress att mäkta med eller om det är ett faktiskt hot vi har att hantera. Vilket i sin tur betyder att FARA larmas hela tiden och vårt stresspåslag alltså blir konstant.

FOMO

Fomo – eller fear of missing out, läggs dessutom för många uppe på allt detta jag just rabblat upp. Rädslan att missa något. Att inte vara “med i flocken”. Att inte vara med där det händer. Detta grundar sig också i våra grundläggande behov som sträcker sig till tidernas begynnelse där det var avgörande viktigt att vara del av en flock, för ensam och utanför flocken betydde en säker död.

Detta tänker jag även är en stark anledning till varför det känns så oerhört jobbigt att inte vara inkluderad. T ex, att man ser på sociala medier att bara några av vännerna i gänget man brukar hänga med varit inbjudna på middag, men inte man själv. Eller att några på jobbet som du känner dig nära, går ut på lunch tillsammans utan att bjuda med dig.

Att vara inkluderad sitter så hårt implementerat i vårt cellminne eftersom det från början handlade om vår överlevnad, att även om vi försöker vifta bort det, känns oftast ändå ett skav i kroppen, att något är fel. Den här typen av känsla (rädsla för att dö) är ju också en stressor, som läggs på toppen av allt annat. Är man inte medveten som detta som jag nämnt hittills, är man inte heller medveten om dess påverkan på oss.

Psykisk ohälsa – ett problem för oss alla

Antalet svenskar som sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa ökar kontinuerligt sedan 2010 enligt netdoktor.se. Den vanligaste diagnosen är stressrelaterad psykisk ohälsa där utmattningssyndrom är den svåraste konsekvensen av kronisk stress. Psykisk ohälsa har kommit att svara för en allt större del av sjukskrivningarna.

Varje år får över 600 000 personer i Sverige sjukpenning. Psykisk ohälsa motsvarar 50 procent av alla sjukfall för kvinnor och 39 procent av alla sjukfall för män enligt Försäkringskassan i en rapport från mars 2023.

Vad jag ser

Vad jag ser, när jag lägger ihop den här informationen, är att det finns oerhört många fallgropar i mångas vardagliga liv som leder raka vägen till utbrändhet och depression för en person som omedvetet har fastnat i fel fokus, som har låg självkänsla, duktig flicka/pojke syndrom, är till lagsare. Driven med extremt höga krav på sig själv och ett självprat som närmast liknar självmobbing.

Som inte har koll på varken sina behov eller gränser. Som inte har satt ord på sina grundvärderingar inför sig själv, utan därför kör över det hen känner är sant och riktigt. Gång på gång. Därtill interagerar vi dessutom med biofältet utanför oss själva i det vibrationella universum vi är en del av som också har en påverkan på vad vi sår och vad vi får skörda.

Många utbrända klienter

Jag har haft väldigt många klienter som antingen är sjukskrivna för utbrändhet eller varit sjukskrivna, och som känner att de inte kommer vidare med den hjälp de fått innan de kommit till mig. Det jag fått höra från 100% av mina utbrända klienter är att de hela tiden har behövt att se sig själva som sköra. Att de absolut inte får göra något som stressar dem. Bara behöver vila. Att de är sjuka. Skadade. Lätt kan bli ännu sjukare. Att de måste akta sig osv.

Självklart i all välmening! Och naturligtvis även viktigt ur ett medicinskt perspektiv. Men när jag tittar på hur denna information tas upp av hjärnan. När jag tittar på detta ur ett frekvensperspektiv. Vad man kastar ljuset på och vad man genom det implementerar som en sanning, så blir jag MÖRKRÄDD! När jag tittar på saken ur det breddade perspektiv jag arbetar utifrån ser jag att den här typen av fokusering är extremt kontraproduktiv och binder fast personen vid utbrändheten snarare än hjälper dem att läka.

Jag har haft många klienter som konstaterat efter några coachningstimmar med mig, att de plötsligt inte känner sig sjuka längre. Att de känner sig starkare och fulla av tillit. Att de vill lära sig mer om hur de kan tänka som fortsätter bygga dem. Varför? Jo för att jag arbetar med att bygga styrka, självmedvetenhet och självtillit – inte accentuera rädsla, oro och svaghet!

Från utbränd till harmonisk

Grunden till detta handlar till 100% om förhållningssätt, självkännedom, fokus och självtillit. Den som lider brist på det, är klart i farozonen för att svänga in på fel väg. Men det behöver inte vara så! Det perspektiv som jag tittar på det genom, kan hjälpa SÅ många människor att inte ens behöva närma sig den berömda väggen. Att mycket snabbare komma tillbaka till livet efter en utbrändhet.

Äntligen ett fungerande larmsystem

Jag har hört från så många  “jag kan inte stressa längre, min kropp reagerar oerhört starkt och jag blir sjuk direkt”

Min tanke är att det knappast är negativt! Om du har kört över dina gränser så till den milda grad att ditt system lagt ned. Kopplat dig förbi varenda brandlarm som satts igång, slagit dövörat till när kroppen försökt att påtala att det inte är en bra idé att koppla bort brandlarmet när det brinner, så är det väl fantastiskt att du ÄNTLIGEN har ett larmsystem som fungerar! Som du inte KAN stänga av! Det är inte att vara sjuk. Det är att ha ett fungerande larmsystem!

Vår inre stressor

Under mina flera tusen timmar som coach kan jag konstatera att den värsta stressen folk känner inte är den som är på utsidan, utan den som är på insidan. I form av tankar, oro, negativa förhållningssätt, negativa förväntningar. Noll lyhördhet för sina egna gränser. Katastroftankar, att man inte säger hur man mår och vad man känner. Duktig flicka, bror duktig. Höja målsnöret strax innan målgång och tala om för sig själv att man inte duger. Inte är bra nog. Negativt självprat.

Detta alena är grund nog för en utbrändhet, för som jag nämnde innan, så vet inte hjärnan vad som är ett faktiskt hot eller ett på insidan upplevt hot. Lägger man dessutom på för tung arbetsbelastning och för små möjligheter till återhämtning, är det lätt att se var detta leder i längden. Utmattning av systemet. Hur länge tror du motorn på din bil skulle hålla om du körde ut på motorvägen och försökte pressa bilen att köra 100km/tim på ettans växel?

Börja i rätt ände och arbeta pro-aktivt

Jag är 100% övertygad om att vi skulle kunna halvera antalet utbrända (om inte mer). Dessutom vilket inte bara kostar företagen och samhället miljardbelopp varje år. Men också utan även kraftigt försvårar livet för de som blir sjuka och deras familjer. Som orsakar kunskapstapp i företagen och ökad arbetsbelastning för de som måste göra den utbrändes arbetsuppgifter. OM vi började i rätt ände.

Om vi börjar arbeta pro-aktivt och löpande med medarbetarnas mindset, förhållningssätt, självkänsla och självmedvetenhet. Titta på hur vi kan disponera arbetstiden smartare. Inför klarare strukturer och lär oss att kommunicera och kommunicera oss själva tydligare och vänligare.

Utbrändheterna i samhället är ett tydligt symtom på att vi gör något generalfel! Är det inte dags att börja titta på hur man kan göra istället?

Äntligen sommar!

Sommar och sol. Tre viktiga frågor att ställa sig själv. Förhoppningsvis även lite ledighet. Oftast vill de flesta koppla av på semestern och kanske inte tänka på självutvecklande frågor, men eftersom de flesta också har så mycket att göra alla de andra månader om året som de jobbar, så de inte har tid då heller att reflektera! Vilket innebär att väldigt många aldrig får in självutveckling i kalendern.

Och vad innebär det? Ja, vi kan krasst konstatera att det är samma med oss människor som med företag; Utvecklas vi inte – avvecklas vi! Så idag vill jag bjuda på tre viktiga frågor att ställa dig själv.

Även värt att lyfta medvetenheten gällande detta

Om jag inte har koll på mina drömmar/önskningar, behov, gränser och preferenser, kan jag leda mig ganska länge i fel riktning om jag inte funderar över om var jag vill vara/vara på väg till, stämmer överens med var jag är nu/vilken riktning mina beteenden-ageranden-icke ageranden och fokuseringar leder mig!

Tre viktiga frågor att ställa dig själv

Vilka punkter är viktiga för dig? Relationen/singelskapet, jobbet, inre/yttre hälsan, vänskapsrelationer? Familjerelationer? Ekonomi. Välj de områden som är avgörande viktiga för DIG i ditt liv!

Är jag där jag vill vara gällande de viktigaste punkterna i mitt liv? 

Om ja – Fundera på hur du har tagit dig hit och hur du behöver göra/tänka/känna för att fortsätta vara där du vill vara/leda dig själv till nästa naturliga steg i rätt riktning.

Om nej – Fundera på hur du har tagit dig hit och hur du behöver göra/tänka/känna annorlunda för att komma ur det ogillade läget och ta ett första steg till ditt önskade läge.

Är jag medveten om, – lyssnar jag på, – möter jag mina behov?

Fundera över dina behov. Skriv ned de behov du kommer fram till, vilka du faktiskt möter och vilka du som du nu inser inte möter,  när du ger dig själv tid för eftertanke. Var ärlig mot dig själv i dina svar.

Har du svårt kommunicera dig själv?

I mitt arbete som coach möter jag många klienter som har svårt att kommunicera sig själva. Vad menar jag med att kommunicera sig själv kanske du undrar? Med det menar jag att man har så bra koll på sina egna behov, preferenser och värdegrund och vågar stå upp för dem genom att ha dem som grund i sin kommunikation i allt som gäller en själv. Att man själv respekterar vad man tänker, känner och uppfattar och tar sina beslut och kommunicerar utifrån detta.

En av anledningarna till att många har svårt att kommunicera sig själva, är att många faktiskt inte funderat så mycket över sig själva. Utan lever mycket i re-aktion på det som ÄR runtomkring dem. Ofta går med på saker som egentligen känns skaviga i kroppen – istället för att säga, det där funkar inte riktigt för mig, det där stämmer inte överens med hur jag ser på saken, det där känns inte bra för mig osv.

Fråga 1 och 2 hjälper dig att bli medveten om VAD som är viktigt för dig, hjälper dig att bli medveten om dina behov, om du möter dem eller inte och hjälper dig att hitta nya vägar där du behöver.

Tillsammans eller på egen kammare

Kanske detta kan vara något att reflektera över i solstolen, eller någon regnig dag när inomhuslek är att föredra? Är du i en relation kanske detta kan vara spännande att göra tillsammans. Med dessa frågor som grund kan man få igång många spännande samtal.

Är du singel, gör det själv eller tillsammans med en vän

Har ni stora barn, – gör först frågorna på egen kammare och ta sedan upp dem i ett gemensamt samtal. Ett perfekt verktyg för oss föräldrar att komma nära våra barn och få nya vinklar på frågorna kring matbordet. Och ett perfekt verktyg för våra barn att lära sig att ställa självreflekterande frågor.

Jag hoppas att dessa tre viktiga frågor att ställa dig själv. Kan ge dig några nya riktigt bra insikter att bygga vidare på! Får du mersmak och vill arbeta vidare med dig själv i höst, så läs mer på www.liliost.se  om alla olika vägar jag har att erbjuda som kan hjälpa dig med din självutveckling!

När gamla minnen blir viktiga påminnelser

Förra veckan kom det upp ett gammalt minne på facebook från 28/6 2017 som jag kände var så viktigt att det fick flytta vidare och landa här i bloggen 6 år senare. När gamla minnen blir viktiga påminnelser

“Ibland blir man tagen av livets timeframe… Reflekterar. Jag kostar på mig att vara ärlig och sårbar. I syfte – som alltid, för att locka till eftertanke. Men även för att även vara ärlig mot mig själv. Min dag blev en tokfull dag av arbete. Från tidig morgon till sent på kvällen. Förbi mamma o pappa en sväng på sjukhuset. Klart mindre tid hos dem än på jobb. Middag efter 22. Läser att Michael Nyqvist är död. Ett år äldre än jag. Insikt. Ska använda semestern att sakta ned farten för att titta på hur jag vill att livet ska se ut framöver. Fundera över balansen.

När vi ligger där och inser att slutet är nära, vad är det vi vill känna tacksamhet för. Vad kommer glädja oss? Och vad kommer vi känna var helt fel fokus? Missförstå mig inte, jag ÄLSKAR det jag gör. Alla olika saker jag pysslar med. Har faktiskt kul mest hela tiden, men jag ger det oerhört mycket av min tid. Tid som jag istället kunde lägga på annat, t ex att förvalta mina goda relationer bättre… Lära mig ett nytt språk, att bli en hejare på piano, träffa en ny livskamrat. Undrar om Michael Nyqvist kände att han lagt fokus på rätt saker?? Hur gör DU om du ger det lite eftertanke? Lever du ett liv som du med glädje kan se tillbaka på?❤️ ser du med glädje på resultatet av dina val redan här o nu”?

Nu – 6 år senare

Det här gamla minnet blev en bra påminnelse – även för mig! Bara några veckor efter mitt facebookinlägg ovan dog min pappa. Mindre än tre månader senare dog mamma. Så här sex år senare tänker jag ofta på en mening i mitt facebookinlägg “Förbi mamma o pappa en sväng på sjukhuset. Klart mindre tid hos dem än på jobb”. Detta har i ärlighetens namn ätit på mig. Jag hjälpte mina föräldrar väldigt mycket då båda var multisjuka, så det blev mycket skjutsa, lämna, hämta till sjukhus, läkare, specialister mm. För sex år sedan hade jag fortfarande hemmavarande barn. Jag la mycket tid på mitt arbete. Mina dagar var fulla och jag rusade omkring och gjorde saker i all hast. Jag såg det inte då, – men jag ser det nu – 6 år senare.

Minnen blir viktiga påminnelser

Jag önskar att jag hade tagit mig tiden

Hade jag vetat då det jag vet nu, hade jag suttit ned med mamma och pappa oftare. Inte stressat genom deras lägenhet med alla praktiska bestyr utan lagt på en halvtimme varje gång som bara handlade om samtal av alla de slag. Alla utom de praktiska! Bara suttit och umgåtts en stund över en kopp kaffe. Det är klart att vi åt middag emellanåt, lunchade när vi var iväg till läkaren och pratade medan vi satt i bilen, men de var klart underordnade all den tid som lades på det praktiska!

Självklart är jag glad att jag hjälpte mina föräldrar mycket och att de kunde lita på att jag fanns där som stöd och att de kunde lita på att jag skulle hjälpa dem i alla svåra frågor och situationer som uppstår när man blir gammal, för det vet jag att de gjorde. Litade på mig. Och jag vet även att de uppskattade allt jag gjorde för dem.

Men det jag själv känner att jag inte gav dem, var min tid som inte innefattade något görande. Jag önskar att jag hade delat mer av mitt varande med mina föräldrar de sista åren tillsammans. Hade jag vetat då hur mycket jag skulle sakna att prata och hänga med mina föräldrar, hade jag tagit mig så mycket mer tid till de små viktiga, härliga, nära, samtalen. Mer tid till att vara närvarande och inte på väg till nästa “viktiga” sak!

Sensmoralen av detta inlägg

Ibland är det bra att ta sig tiden och fundera över hur vi disponerar vår tid och över vårt engagemang i de personer som faktiskt är viktigast i livet för oss. De som betyder något för oss. Det är lätt att sätta dessa viktiga personer lite “on hold” för att det är så mycket VIKTIGARE saker som behöver få vårt fokus. Dag efter dag. Vecka efter vecka. År efter år. Jag vill sluta med att ställa samma fråga som jag gjorde i mitt facebook inlägg för sex år sedan;

“Undrar om Michael Nyqvist kände att han lagt fokus på rätt saker?? Hur gör DU om du ger det lite eftertanke? Lever du ett liv som du med glädje kan se tillbaka på?❤️ ser du med glädje på resultatet av dina val redan här o nu”?

Jag vet att jag skulle ha både tänkt och gjort annorlunda om jag hade haft möjligheten. Det har jag ju inte av naturliga skäl eftersom mina föräldrar inte är kvar hos oss, men jag kan definitivt ta med mig sensmoralen av mitt inlägg framåt i mitt eget liv och göra andra val där jag känner att det behövs.